Programmeringsmetodik: Planering

Välkommen till kursen Programmeringsmetodik, på Akademin för naturvetenskap och teknik vid Örebro universitet.

Allt material, förutom programmeringsverktyget, som du behöver till kursen finns att hämta på kursens hemsida. Du kan skriva ut litteraturen på papper så är det lättare att jobba.

Programmeringsverktyg

Kursen använder sig av Microsofts programutvecklingsmiljö Visual Studio. Den kan laddas ner gratis från nätet så fort du blivit registrerad på kursen. Anvisningar om hur man gör kommer att skickas till den e-postadress som du har fått av Örebro universitet. (Om du läst kurser tidigare, eller läser den här kursen som en del av ett program, har du kanske redan fått det brevet.)

Kursen handlar egentligen om standard-C, men för att kunna göra lite roligare saker behöver man ibland använda saker som är plattformsberoende och som går utanför standarden. Ibland måste man också göra vissa anpassningar för att programmen alls ska fungera i Microsoft-miljön.

Kursen är ursprungligen utvecklad för Borlands C-kompilator, och sedan uppdaterad för Visual Studio .NET 2003, och använder nu Visual Studio 2010. Det kan finnas delar av kursmaterialet som inte är rikitig uppdaterade än.

Här kan man läsa om hur man laddar ner, installerar och använder Visual Studio 2010. Även om du går campuskursen, kan det vara bra att också kunna arbeta hemma.

Det finns två obligatoriska delar av kursen

Tentamen som du ska göra på Örebro universitet. Normalt är det en datortenta. Anmäl dig direkt till läraren.
Inlämningsuppgifter. En del av uppgifterna kan ha tidsgränser. Prata med din labbhandledare om hur uppgifterna ska redovisas.

Om hur man lär sig programmera

Det här är en programmeringskurs, och som i alla (bra) programmeringskurser räcker det inte med att läsa boken eller titta på exempel, utan man måste öva ganska mycket på att programmera själv.

Läs! Läs kompendiet, boken och kursmaterialet på webben, och utför eventuell annan konsumtion av kursmaterial.
Tänk! Fundera över vad du ser, hör och läser. Anteckna om något är oklart.
Programmera! Det går inte att lära sig spela tennis genom att lyssna på tennisföreläsningar, utan man måste öva väldigt mycket själv. Dels för att överhuvudtaget begripa hur man gör, och dels om man vill bli något mer än mycket, mycket dålig. Samma sak gäller programmering: man måste faktiskt sätta sig ner och skriva (och provköra!) program. Dels för att överhuvudtaget begripa hur man gör, och dels för att bli bra. Provkör exempel. Undersök vad som händer med olika konstruktioner. Testa allt som är oklart eller konstigt.

Det finns en hel del programmeringsövningar, och det finns ett antal inlämningsuppgifter. Arbeta med dessa, men man kan också hitta på egna övningar. Provkör olika konstruktioner för att se om du fattat rätt, och särskilt om det är något du undrar över.

Så här kan du lägga upp dina studier

*** Pga ändringar i kursinnehållet kan det här behöva ändras lite. ***

Läs först ett kapitel i kompendiet.
Läs motsvarande föreläsningsanteckningar.
Gör motsvarande omarkerade datorövningar.
Använd boken (Bilting: Vägen till C) för att slå upp eventuella oklarheter.
Läs kapitlet i kompendiet en gång till.
Läs föreläsningsanteckningarna en gång till.
Skriv av exemplen i föreläsningsanteckningarna och kör dessa i datorn.
Gör stjärnmarkerade datorövningar.
Gör hemuppgiften och rita dess strukturdiagram.

Kan du inte lösa uppgifterna kör du bara ett varv till eller så frågar du läraren.

Planering

*** Pga ändringar i kursinnehållet kan det här behöva ändras lite. ***

Den planering som visas här nedan är gjord för campuskursen, som går på halvfart under tio veckor.

Tänk på att en kurs på 7.5 högskolepoäng, eller 5 gamla poäng, motsvarar 5 veckors heltidsstudier, dvs ungefär 5 * 40 = 200 timmar. Det gäller för någon sorts normalstudent, så man kan mycket väl behöva lägga ner betydligt mer tid. En del av tiden används till föreläsningar och att läsa i kursmaterialet, en del av tiden är bokad i datorsalen, men en stor del av tiden går åt just till att arbeta hemma (eller på annan icke bokad tid och plats) med övningar och inlämningsuppgifter.

Vecka	Föreläsningar (kompendiet och boken)	Övningar	Schemalagd tid (föreläsningar och labbtid)
1	1) Modulär programutveckling Bilting 6.5, 6.6, 8.4, 8.5, 9.3, 9.4		4 + 0
2	2) Pekare & dynamiska variabler Bilting 7.3, 7.4, 7.11, 7.12	Datorövning 1	4 + 4
3	3) Listor Bilting 8.2	Datorövning 2 Inlämning 1	4 + 4
4	4) Programkonstruktion	Datorövning 3	4 + 4
5	5) Träd och hashtabeller Bilting 8.2	Datorövning 4 Inlämning 2	4 + 4
6	6) Lågnivåprogrammering Bilting 4.6, 8.3	Datorövning 5	4 + 4
7	Repetition	Datorövning 6	4 + 4
8		Gamla tentor	0 + 0
9		Gamla tentor	0 + 4
10	Tentamensvecka

Viktiga regler

Delkurs 1 (4.5 hp): Tentamen ger betyget underkänd, 3, 4 eller 5 på denna delkurs.
Delkurs 2 (3 hp): Redovisade inlämningsuppgifter ger betyget underkänd eller godkänd på denna delkurs.
Slutbetyget på hela kursen blir betyget på tentan, under förutsättning att inlämningsuppgifterna är godkända.
Inlämningsuppgifterna bör göras, och lämnas in, före tentan. Man får tenta utan att ha lämnat in uppgifterna, men:
- Innan man gjort uppgifterna kan det vara svårt att klara tentan.
- Eftersom betyget på hela kursen sätts efter tentaresultatet, får man kanske ett betyg som inte motsvarar de kunskaper man får efter att ha gjort uppgifterna.
Det finns ett datum för sista inlämning av inlämningsuppgifterna. När kursen är slut är kursen slut. Lärarna har förstås många andra saker att jobba med, och vi prioriterar därför inte rättningen av uppgifterna. Uppgifter som lämnas in då hamnar underst i prioritetshögen. I värsta fall får man lämna in dem på nytt nästa gång kursen går.

Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se), 19 oktober 2011