Med vissa rättelser 2011-12-19
Kompilatorer och interpretatorer
för Dataingenjörsprogrammet m fl
lördag 17 december 2011
Gäller som tentamen för:
DT3004 Datateknik C, Kompilatorer och interpretatorer, provkod 0100
Hjälpmedel: | Inga hjälpmedel. |
Poängkrav: |
Maximal poäng är 30.
För godkänt betyg (3 respektive G) krävs 15 poäng. |
Resultat: | Meddelas på kursens hemsida eller via e-post senast lördag 7 januari 2012. |
Återlämning av tentor: | Efter att resultatet meddelats kan tentorna hämtas på universitetets centrala tentamensutlämning. |
Examinator och jourhavande: | Thomas Padron-McCarthy, telefon 070 - 73 47 013. |
1 #include <stdio.h> 2 3 int main() { 4 float a, b, c; 5 6 printf("Ange a: "); 7 scanf("%f", &a); 8 printf("Ange b: "); 9 scanf("%f", &b); 10 11 c = a/b; 12 printf("c = %f\n", c); 13 14 return 0; 15 } |
Här är några fel som kan uppstå med detta C-program:
3 int mein() { |
4 int a, b c; |
6 printf("Ange a: ); |
8 printf("Ange b: " ; |
11 c = a+b; |
x = 1; y = 3; while (x < y) { z = (x + y) / 2; x = z; if (x < y) y = y - 0.1; else x = x + 0.1; } |
Översätt ovanstående programavsnitt till två av följande tre typer av mellankod.
a) ett abstrakt syntaxträd (genom att rita upp trädet!)
b) postfixkod för en stackmaskin
c) treadresskod
Observera: Det finns tre deluppgifter i uppgiften ovan. Välj ut och besvara (högst) två av dessa. (Skulle du svara på alla tre, räknas den med högst poäng bort.) |
Ett komplett körexempel, med användarens inmatning understruken:
{ 1, 2, 17 } Resultat: { 1, 2, 17 } { 1, 2, 17 } + { 4, 5 } Resultat: { 1, 2, 17, 4, 5 } { 1, 2, 17 } + { 4, 5 } + { 1, 2 } + { 9, 9, 9 } Resultat: { 1, 2, 17, 4, 5, 1, 2, 9, 9, 9 } a = { 1, 2, 17 } b = { 4, 5 } + { 5, 1} b Resultat: { 4, 5, 5, 1} a + b + { 4, 5 } Resultat: { 1, 2, 17, 4, 5, 5, 1, 4, 5 } c = a + b + { 4, 5 } |
Man ska alltså kunna mata in en lista:
{ 1, 2, 17 }
Listan tolkas som ett värde, och vi får det värdet som svar:
Resultat: { 1, 2, 17 }
Man ska kunna addera två eller flera listor, och vi får en sammanfogad lista som svar, som här:
{ 1, 2, 17 } + { 4, 5 } + { 1, 2 } + { 9, 9, 9 }
Resultat: { 1, 2, 17, 4, 5, 1, 2, 9, 9, 9 }
Man ska också kunna spara listor i variabler. De listor som ska sparas anges med uttryck av samma typ som vi sett ovan:
a = { 1, 2, 17 }
b = { 4, 5 } + { 5, 1}
Variablerna kan sen användas i uttryck. Även uttrycken i variabeltilldelningar kan innehålla variabler.
c = a + b + { 4, 5 }
b) (4p) Skriv en grammatik som beskriver hur en inmatningsrad ser ut i språket. Använd terminalerna från deluppgift a. Om grammatiken inte lämpar sig för implementation i form av en prediktiv recursive-descent-parser, ska du också transformera den så den passar.
Du kan anta att det redan finns en funktion som heter scan, och att den returnerar typen på nästa token.
#include <stdlib.h> int a; int b; void fun1(int c, int d) { int e; int* p = malloc(sizeof(int)); e = 10; *p = 11; } void fun2(int h) { int i; int* p = malloc(sizeof(int)); i = 12; *p = 13; // Här! } int main(void) { int k; k = 15; a = 16; b = 17; fun1(k, 18); fun2(19); return 0; } |
När programexekveringen kommer fram till raden med kommentaren "Här!", så antar vi att vi stoppar programmet och tittar på vilka olika variabler som finns i minnet.
I minnet kommer det då att finnas ett antal lagringsutrymmen för heltal, som innehåller olika tal mellan 10 och 19. Rita upp en skiss över dessa variabler, och förklara vad som är vad. Din förklaring bör bland annat innehålla termerna "statiska data", "stack", "heap", "aktiveringspost" och "parametrar".
#include <stdio.h> int main(void) { int n; printf("Ange antal: "); scanf("%d", &n); if (n > 0) { while (n > 0) { printf("*"); n = n - 1; } } else { printf ("Inga rader!"); } printf("\n"); return 0; } |
kunna skrivas så här med while-else:
#include <stdio.h> int main(void) { int n; printf("Ange antal: "); scanf("%d", &n); while (n > 0) { printf("*"); n = n - 1; } else { printf ("Inga rader!"); } printf("\n"); return 0; } |
I en syntaxstyrd översättning (på engelska: "syntax-directed translation") associerar man grammatikregler med vad som ska hända. Den finns i två varianter: syntax-styrd definition (på engelska: "syntax-directed definition"), där produktionerna associeras med semantiska regler, som anger hur attribut ska få värden, och syntax-styrt översättningsschema (på engelska: "syntax-directed translation scheme"), där man stoppar in semantiska aktioner.
a) Skriv en grammatikregel för den här nya while-else-satsen i C.
b) Välj en form av mellankod (bland dem från uppgift 2 ovan), och tala om vilken du valde. Skriv sedan en syntax-styrd definition eller ett syntaxstyrt översättningsschema (och tala om vilken du valde) för översättning av while-else-satsen till mellankod.