(Klicka på bilden för att se den i större format.)
Den som kikade in i en ny dator för två år sedan känner inte igen sig idag. Alla som installerar ett grafikkort eller uppgraderar internminnet möter en förändrad värld. Välkommen på en guidad tur till en modern dator.
(Klicka på bilden för att se den i större format.)
Persondatorns inre har förändrats radikalt de senaste åren. Moderkortet är datorns kärna. Den innehåller processor, ram-minne och mycket, mycket annat. Här guidar vi dig genom dagens moderkort.
Den som behöver uppgradera pc:n med en snabbare processor behöver troligen även uppgradera kylningen.
Extra hårddiskar, grafikkort eller ansträngda processorer kan annars leda till att systemet överhettas.
Det svåraste med att uppgradera interminnet är att hitta rätt typ och rätt kapacitet till den egna datorn.
Agp gör det möjligt att snabbt visa tredimensionell grafik på persondatorer. Lyckligtvis kommer ljud-, nätverks- och andra expansionskort inte att bli utestängda från datorerna för det. Dagens moderkort har både anslutningar för pci och pcie.
Men det kan bli svårare att använda agp-grafikkort i nästa pc.
De flesta nya moderkort som säljs med pcie-anslutningar använder pcie x16, inte agp.
Systemuppgraderingar för agp 8x och pcie x16 är på gång. Chipstillverkaren Uli har exempelvis lanserat ett nytt chipsset som stöder både agp 8x och pcie x16.
Pcie levereras i olika längd, beroende på hur mycket data de kan förflytta. Pice x1 ersätter vanliga pci-portar och är ungefär 26 millimeter långa. De kan användas för att förflytta data till och från moderkortet med en hastighet på upp till 250 MB i båda riktningarna.
Pcie x16 är ungefär 90 millimeter långa och flyttar data 16 gånger så snabbt, upp till fyra GB i båda riktningarna.
Den ersätter den långsammare ata-bussen (som också kallas för pata eller eide). Dessa används för att länka ihop hårddisk och optiska enheter med modekortkortet.
Sata-bussen har funnits ungefär i två år och många modekort har även pata-anslutning. Sata är mindre än pata och stöder bara en hårddisk åt gången.
Den tunnare sata-kabeln tar mindre utrymme än pata, vilket minskar risken för överhettning.
Den något större pata-kabeln kan förhindra luftutbytet i datorn. Sata är även enkla att använda för att ansluta exempelvis externa hårddiskar och optiska enheter. Sata kräver dock ett speciellt kraftaggregat. Många persondatorer levereras med sådana, men inte alla, framför allt inte de äldre.
Dvi används för digital video, men hanterar inte ljud.
Dessa slimmade, usb-liknande anslutningar är enklare att hantera än dvi. De hanterar både digital video och ljud, vilket är en välkommen förenkling för konsumenterna.
De har även kopieringsskydd som begränsar antalet kopior som en kund kan göra av innehåll från exempelvis digital-tv.
För att ansluta en pc eller ett grafikkort till en dator med dci och hdmi, krävs en adapter i form av exempelvis High performance hdmi to dvi video-adapter, som kan köpas för några hundra kronor.
Digital högtalare, exempelvis de som kan anslutas till usb-kopplingarna, utför omvandlingen från digitalt till analogt inom själva högtalaren.
Ju längre en ljudsignal förblir digital, desto bättre blir kvaliteten. Därför levereras vissa persondatorer med anslutning för Sony/Philips digital interface format (spdif) som bär signalen direkt från moderkortet till högtalarna, utan något ljudkort emellan.
Ett exempel är så kallade toslink-anslutningar, en standard för optisk dataöverföring som mest används för ljud som finns på baksidan av vissa persondatorer.
IDG News, bearbetad av Martin Wallström
|
En värstingdator med ett pris på 23 000 kronor innehåller detta:
Processor: Intel P4 830 (3,0 GHz med dubbla kärnor) Interminne: 2048 MB ddr400 Hårddisk: 500 GB, 7 200 varv per minut, sata Grafikkort: Geforce G7800GTX 256 MB SLi pcie Chipssats: Nvidia C19/MCP-04 Brännare: En dvd-brännare och en dvd-läsare Tv-mottagare: Acer Trådlöst lan (802.11b/g) Ljud: Creative SB Audigy 2 ZS EAX 7.1 Nätverk: Gigabit Ethernet |